Vårkänslor, nej sommarkänsla

Vaknade tidigt i morse. Solveig hade lagt sig hos Jonas. jag norpade tillbaka henne för att känna hennes varma mjuka kropp emot min. Hon öppnade ögonen lite trött och gav mig en godmorgonpuss. Sen sträckte hon på sig gäspade ljudligt och gav ifrån sig ett sånt där mjukt och ömkligt gnäll/pip/jamande i slutet av gäspen. Kurade ihop sig med sin haka på min axel och somade om. Man blir lycklig. Efter en stunds filosoferande gick jag upp trots den tidiga timman. Öppnade dörren ut till trädgården och bara fylldes av enorm tacksamhet över skönheten och värmen som slog emot mig. Mitt emot vår tomt ligger en sluttning fylld av vitsippor. Träden är ljusgröna och ungflicksbjörkarna står stolta och vackra som vore de ensamma erövrare av den underbara våren. Våren förresten. Värmen är av sommartemperatur. Solveig äter frukost medan Fran o Doris går ut o lägger sig på grusgången. Lätt förvirrade av Solveigs ankomst i familjen har de ännu inte helt accepterat henes person. Men det blir bättre. Hur bra får framtiden utvisa. Jag gör kaffelatte och sätter mig med min laptop i en solstol. Iklädd nästan ingenting och efter en stund bränner det på axlarna. Skriver en sommarkrönika till Ljusnan. En krönika som inte handlar om ljus och värme, utan vår dåliga förmåga att lägga oss i. Att det har en dålig klang i stället för att liknas vid kärlek och omtanke. Tänker på Bobby som fick sätta livet till i första hand på grund av en sadistisk styvfar och svag mamma men i andra hand på grund av att många människor, trots många tecken , inte ville lägga sig i. När jag är klar är klockan över tolv och Jonas och Johanes dukar ut en tacobuffé i trädgården. Tittar på min son, välbyggd, nybuggd av lumparlivet kan man säga- och tänker- det kunde varit du. Inte för att jag tror att jag skulle kunna hamna i samma situation som Bobbys mamma, men för att jag vet att just den tanken är livsfarlig. Allt kan drabba oss alla och framför allt de man minst anar. Inget är som det ser ut. Livet är oändligt skört och vi måste våga allt vi inte vågar och gömma våra rädslor och omfamna allt och inget och ta vara på varje dag. Varje stund. Det är svårt men det är sant. Livet säger så självt.

Vårkänslor, nej sommarkänsla

Vaknade tidigt i morse. Solveig hade lagt sig hos Jonas. jag norpade tillbaka henne för att känna hennes varma mjuka kropp emot min. Hon öppnade ögonen lite trött och gav mig en godmorgonpuss. Sen sträckte hon på sig gäspade ljudligt och gav ifrån sig ett sånt där mjukt och ömkligt gnäll/pip/jamande i slutet av gäspen. Kurade ihop sig med sin haka på min axel och somade om. Man blir lycklig. Efter en stunds filosoferande gick jag upp trots den tidiga timman. Öppnade dörren ut till trädgården och bara fylldes av enorm tacksamhet över skönheten och värmen som slog emot mig. Mitt emot vår tomt ligger en sluttning fylld av vitsippor. Träden är ljusgröna och ungflicksbjörkarna står stolta och vackra som vore de ensamma erövrare av den underbara våren. Våren förresten. Värmen är av sommartemperatur. Solveig äter frukost medan Fran o Doris går ut o lägger sig på grusgången. Lätt förvirrade av Solveigs ankomst i familjen har de ännu inte helt accepterat henes person. Men det blir bättre. Hur bra får framtiden utvisa. Jag gör kaffelatte och sätter mig med min laptop i en solstol. Iklädd nästan ingenting och efter en stund bränner det på axlarna. Skriver en sommarkrönika till Ljusnan. En krönika som inte handlar om ljus och värme, utan vår dåliga förmåga att lägga oss i. Att det har en dålig klang i stället för att liknas vid kärlek och omtanke. Tänker på Bobby som fick sätta livet till i första hand på grund av en sadistisk styvfar och svag mamma men i andra hand på grund av att många människor, trots många tecken , inte ville lägga sig i. När jag är klar är klockan över tolv och Jonas och Johanes dukar ut en tacobuffé i trädgården. Tittar på min son, välbyggd, nybuggd av lumparlivet kan man säga- och tänker- det kunde varit du. Inte för att jag tror att jag skulle kunna hamna i samma situation som Bobbys mamma, men för att jag vet att just den tanken är livsfarlig. Allt kan drabba oss alla och framför allt de man minst anar. Inget är som det ser ut. Livet är oändligt skört och vi måste våga allt vi inte vågar och gömma våra rädslor och omfamna allt och inget och ta vara på varje dag. Varje stund. Det är svårt men det är sant. Livet säger så självt.

Tillbaka

Det är ett tag sedan. Jag har producerat Jonas countryplatta. Så har jag arrangerat en spelmanstämma på PRIDE. Nya uppdrag-förutom musikteatern, romanen, löpande sångtextbeställningar,Ecpat 10 år i Kungsan, krönikor i Bra Hund har kommit till och börjat planerats arbetsmässigt.
Solen har kommit och det är underbart. Johannes är hemma på permission och det känns alltid bra. Även om jag inte ser honom så mycket. Just nu har han och hans kompisar lånat min luftpistol och har skytteturnering på tomten.
Det mest underbara är vår nya familjemedlem. Solveig. Hon är en amerikansk bulldogg och är 10 veckor idag.
Hon ligger på en stor kudde på golvet brevid mig och sover. Hon är vit med ensvart fläck över ena ögat. Hon sover liggandes över min hals(!). Hon är mjuk och har stora tassar som hon inte har koll på än. Hon skall bli stor som en boxer ungefär. Lite större. Framförallt biffigare. Hon skall bli min bodyguard. Svårt att tro nu, när hon vill bli buren och att jag skall sitta brevid henne när hon äter och Frank mopsar upp sig mot henne. Men vänta bara.
Elisabeth Andreassen ringde i morse och beställde en sång. Hon är varm och god den bruttan. Får mig att växa. Hon hade ganska mycket önskemål kring hur sången skulle vara och så avslutade hon
-Ingen annan, bara du, kan göra den så.
Så får man mig att jobba. Huvudet gårför högtryck, medan jag funderar på romanen, min sommarkrönika i "Hälsingesommar" och diskar samtidigt. Tänk tänk.
Måste säga att jag gick igång på idén och fylld av mod efter Lill Lindfors beröm över en text jag levererade till henne för drygt 2 veckor sedan, känner jag att- det skall gå. Jag skall klara det.

Finn fem fel

Läste Linda Skugges bloggregler för en lyckad blogg. Ajdå.
Man skall vara kortfattlig.
Det är aldrig jag.
Man skall vara öppen och privat, gärna skriva om småbarnsliv.
Ajdå. Mina barn är 18 och 20. Privat? Jag?
Så var det nåt mer som jag heller inte levde upp till,vad var det...jo man skulle skriva många inlägg per dag. Varje dag.
Utser mig själv härmed till sveriges sämsta bloggare.

Lördag

Var i Sunne i torsdags. Gick bra. Tycker om Stefan som är min agent. Vi skall gå ut med sommarplanen nästa vecka vad gäller Jinder. Ser spännande ut.
Stannade i Karlstad och partajjade med melodifestivalen. Hamnade i tidningen. Dansade i baren. Fin bild på mig och den mycket dansante Jens Kristensen i "Östen me Resten"Roligt party.
Fredagen stannade jag i Karlstad tills jag var säker på att jag var rattnykter. Sen susade jag genom Värmland och hem till stockholm. Dotra skulle ha 18 fest och vi levererade henne samt växel till baren och sedan åkte vi hem och såg Arja åka ut ur "Lets Dance". I morse kom min gosse hem från Luleå med tåget. Han hade liksom dotra min massor att berätta tuill morgonkaffet. Festen var jättelyckad, 60talet goda vänner varav en del hade bakat en tårta som ett piano. 2 meter långt. Kreativt. Det var maskerad och alla var jättestassade. Sonen berättade om närstridsövningar, ölhävning på Luleås barer, snygga tjejjer och isvaksbad. Intressanta liv de har, båda. Ähum.
Med en mamma som hamnar i tidningen när hon jazzar loss i baren på melodifestivalen i Karlstad så utgör vi en ganska knäpp samling. Jonas är väl undantaget. Han är knäpp på riktigt. Inte bara ganska. Hahahaha.
Gossen min blir 20 i år. Hur har jag lyckats med att inte sabba hans änglalika förutsättningar? Han är verkligen det jag hela tiden sett att han kommit till jorden för att vara. Att se det och låta dem bli sig själva är nog konsten med barnuppfostran. Jag har aldrig styrt upp dem. Inte utövat psykologisk utpressning, inte manipulerat dem för att få dem att bli som jag vill. Jag ser det hela tiden. Föräldrar som försöker skapa någonting de vill ha, i stället för att tacka för gåvan de fått. Alla människor förds till jorden som ganska klara individer.
Nu skall jag fara till festlokalen och göra upp med ägaren och ta hem all alkohol som blev över. All och all...det blev visst inte så mycket över. Måste satsa pengar på Kikki och Östen. Mitt tips på de som går till final. Så tror jag att SVENSKA FOLKET röstar. Skall lyssna på webbsidan innan jag tippar andrachansen. Hörs!

Mot Sunne....

åker jag i dag. Skall ha möte med FTS, mitt bokningsbolag.
Mycket har hänt sen sist. I lördags var det schlagerfestival. 1a deltävlingen. Kände mig ganska tom när det var över. Kändes som en repris på något konstigt sätt. Trots allt.
Magnus kommer att ta sig vidare från andra chansen. Låten behöver en lyssning till. Sen smäller den till.
Hanna var jättefin och sjöng renare än den gulklädda brasilianskan, hon var fel ute varann ton. Det traditionella "hiphop"numret satt som det skulle även i rösträkningen. Anderas var fin, hade fin låt och gjorde ett bra nummer. Linda var så schlager man kan vara. Hon kommer att gå långt. Bananerna hade en kanonrefräng, gissade tidigt att de skulle komma med i slutet. Alla pratar om Grekland redan, men det är för tidigt. I finalen kan vi börja tänka grekland. Folk måste rösta med hjärtat.
I söndags åt jag lunch med herrarna Örjan och Bengt. Ledare för Bollnäsbygdens spelmanslag. De kommer att ha en huvudroll när jag gör mitt uppdrag för PRIDE i sommar.
Åkte hem framåt kvällen efter att Jonas och jag gått igenom allt material till hans skiva, fixat inspirolåtar och fått ihop all vi måste.
Måndag var det möte med Fredrik från PRIDE samt de som äger lokalen där Jossan skall ha sin 18års fest. Sen kom tjocka släkten för att fira henne på kvällen.
Tänk. Jag minns när jag åkte hem från BB med henne. Hur hennes pappa plötsligt, i trappan i garaget, kom på vad hon skulle heta. Hon var så fin. Mörka (gröna) uttrycksfulla ögon. Lugn. Glad. Blev lång, blond och grönögd. med ett enorm intresse för politik. Musik. Ett hjärta av guld.
Egensinnig som få. Det finns bara en Josefine. Hon har fått gå sin väg. Jag har aldrig lagt mig i vare sig det ena eller det andra. hennes personlighet är så stark, varför skulle jag? Andra mammor har säkert tyckt att jag släppt henne lite väl. Men andra mammor är duktiga på att binda upp sina döttrar, det vill inte jag göra. Andra mammor lägger sig i saker de inte har med att göra. Många mammor ser inte skillnad på sig själv och sin dotter. Josefine har alltid varit en egen människa- för mig. Fått göra sina egna val och alltid blivit påhejjad egna initiativ. Hon är en mycket intressant människa och jag är extremt stolt över henne. Igår var det produktionsmöte ang Jonas countryplatta. Vi sydde ihop det mesta, nu är dt bara slutplaneringen kvar. Den som brukar spricka så snart man måste planera med andra människor!!!Hahahaha.
Det kommer att bli bra i alla fall. Jävligt bra. han är så bra på att skriva musik, min man.

Oj vad vackert Arja!!!

Rjusig dans, vacker klänning, fin känsla, underbart!
Grattis till fantastiska poäng!
Hoppas hoppas hoppas du blir kvar i tävlingen!!!!!!!!!!

Lets Dance...

dags för förra veckans näst sista par att lämna? Eller skall någonting spännande hända? Lite trist att det följt samma mönster hela tiden. Hejja Arja!

OS FINAL!!!!

Underbara brudar!
Iskalla brudar!
Åhhhhh va kul!

Fick en bild av min bror...

Här är jag 9 år.

Snön faller och vi med den

faller, i positiv bemärkelse alltså. Det är så tjusigt. Här är mellan 30-40 cm snö på marken och det virvlar ny snö åt alla håll, kommen från himmelen. Det har snöat hela dagen.
Jag befinner mig i Hälsingland och Oppigårdne, vår lilla stuga på en sisådär 12 rum och kök.
Hundarna har fått vinterbada, inne, och trängs framför fläkten för att bli torra. Frank förföljer mig, jag vet att han vill bli fönad. Det älskar han. han älskar allt som är varm och gott och MYSIGT.
Vi har inte varit här på ett tag och har haft musinvation. Jag har skurat hela dagen. Det luktar hamsterbur både här och där. Men Hälsingesåpa och fönstertvätt gör susen.
I kväll spelar Bollnäs bandyderby emot Broberg. Våra vänner skall gå men jag tror i alla fall att jag stannar. Jag måste få något vettigt gjort också denna dag. Inte för att bandy inte är vettigt, mer för att jag har en liten hög av ärenden med mig som måste fixas.
Läser överallt om schlagerfestivalen. Jag kommer att rösta på kompisar och bekanta. I morgon röstar jag på således på Magnus Bäcklund samt Hannah Graaf och Linda Bengtzing.
Magnus har jag jobbat med, han ärotroligt snygg och precis lika trevlig. Pondus och rutin. Väldigt professionell. Hanna gjorde jag ny bekantskap med på en fest i veckan. Jättegullig tjej som det kommer att gå bra för i livet när hon förstår att hon är precis lika mycket värd som alla andra. Och att man kan säga nej. Hon är varm intelligent och väldigt söt. Hejja Hannah. Linda har jag sprungit på i alla möjliga situationer, hon är alltid rapp i käften, rolig, varm och generös med sig själv. En väldigt duktig artist som alltid ger allt. Djup och mycket speciell. Jag tror att Magnus och Electric banana band tar hem finalplatserna och att Linda och Hanna går till andra chansen.
Fast. Jag har inte hört ett bidrag, jag gissar utifrån hur det ser ut på pappret och vad jag tror om svenska folket. I morgon skall jag lyssna på låtarna på radion innan och då kan man väl gissa lite bättre.
Nu måste jag jobba på min föreläsning jag skall hålla 8 mars.
Den handlar om de fem härskarteknikerna.
Mer om detta framöver.
Nu kommer dagens:
Tips: Bli medlemmar i FI och rösta bort sossar och allianser som haft chansen att styra på ett patriarkalt sätt i hundra år. Se på världen med nya ögon och från andra horisonter och se att det går att vara och leva utan höger-vänster.
Mat: GI. Sedan 15 jan.
Dryck: Vatten från vår egen källa.
Låt: Jonas urvackra countryballad som jag skall producera på hans nya singel.
Upplevelse: Ickestress.
Mejl: Från min bror David.
Mess: Från Annalena Brundin
Hjälte:Magnus Örtberg
Tvpersonlighet: Mathias Holmgren i Tv4 Gävle-Dalarna. Ursnygg som vanligt och schlagerexpert!
Tråkigaste: Skura bort varje spår av musinvationen
Roligaste: Att gå omkring här bland rummen och veta att jag snart bor här.
Os-händelse: Damernas Hockey
Temperatir: -3

Linda Bengtzing är ju jävligt kul så hon får en röst och.

Oups i did it again....

hade inte tid att blogga, alltså. Jag måste ha nåt fel i huvudet som inte får det att gå ihop. Eller så är jag inte riktigt förgiftad. Nu har det i alla fall gått ett par dagar sedan jag bloggade och vad har hänt? Jag har skrivit på min roman. Jag har skrivit på musikteatern. Jag har skrivit på mässan svenska kyrkan beställt. Jag har blivit vare att jag skall få ett fint stipendium. Jag har jobbat på mitt uppdrag på PRIDE den 6/8. Jag skall ha spelmansstämma där! Helt underbart. Jag har arbetat på ECPAT, med vårt 10 årsjubileum i KUNGSAN den 27/8. Så har jag varit hos doktorn.Mina hals och snornäsaproblem är något som jag får leva med från sept till april. Resten av mitt liv. Eftersom slemhinnorna är kroniskt inflammerade så finns ingen motståndskraft där. Jag har haft ont i halsen sedan slutet av augusti. Det kan jag tydligen se fram emot varje år. Vilken dom. Man vet inte om man skall skratta eller gråta. Eftersom det bara är som det är väljer jag ingetdera. Så blev det. har fått remiss till en av sveriges bästa på hals och näsa- vi skall se om det finns mediciner som kanske kan hjälpa lite. Det jag har nu är ganska meningslöst...de funkar inte när det blir tung belastning. Dvs ett besök på banken (bland folk) sedan en fika (bland folk) och en bio (bland folk) på kvällen. Då blir jag sjuk hur som helst. I dag var jag hos frissan. Kl 10.00-11.00. Har snorat hela dagen. Nyst och haft mig. Det har inte lugnat sig än. Ändå var jag fullproppad med mediciner. Man kan bli bitter om man vill, men jag vill inte. Jag vägrar. Det kunde varit värre. Tänk på Laika.

Kollade in Grammisgalan

och hörde herrarna Luuk och Herngren skämta. Om mig. Herngren har gjort det förr. Då handlade det om en använd kondom.
Vad skall man säga?
Läste tidningen, Shyffert "skojade" om Anja Persson i sitt nya program. Underlivshumor. Hade jag varit Anja hade jag kopplat in advokat. Det där är kvinnoförakt.
Det är just det där som får mig att stå rakryggad då det blåser hårt i feministdebatten. Det där det där som kvinnor skall stå ut med. Jag lägger gärna min röst på FI om dessa frågor kommer upp på dagordningen. Folk måste börja fundera på hur vi har det ställt. Vad det där är. Vart det kommer ifrån. Hade han sagt så om min dotter hade jag inte kunnat svara för vad jag gjort.
Det är ju så. Att det finns människor omkring. Ochså. Som far illa.
Skoja om det man gör, eller sagt, eller står för. Men ens underliv?
Så mansschauvinistiskt att ta bort varje framgång, all proffession, alla medaljer, all kärlek från folket, all genialitet, all styrka och kraft och allt som Anja står för och prata om henne i de termerna. Det är härskarteknik på hög nivå. Osynliggörande.

Får mig att tänka på min man.
Han är intellektuell. Intelligent. Mogen. Vuxen.
Och då blir jag glad.
Jonas är snygg också. Som grädde på moset.
Och skulle naturligtvis aldrig uttala eller uttrycka sig sådär om en kvinna.

Det är inte tur. Det är ett val.
Skulle aldrig intressera mig för en man som tycker att sånt är roligt.
Det är avtändande med män som är rädda för kvinnor.
Det är så det är.